Önskade beteenden - del II

Vad är detta? Svaret hittar du i texten!

Så var det då dags för Karolina Westlunds andra föreläsning i ämnet Beteendehantering (Animal Behaviour Management). Kvällens föreläsning handlade om grundläggande djurträning. Fast om det var så grundläggande vet jag inte, med tanke på alla termer och exempel och filmer och tankar och idëer som Karolina presenterade. Vi hade alla tränat hund bland deltagarna så ingen var ju nybörjare.

Karolina pratar egentligen lite om hund specifikt utan mer om djur generellt. Vi fick se film hur man tränade en Madagaskarkackerlacka till exempel! Jag tror inte någon av oss hade insett att de var träningsbara!
En annan film visade en padda som svarade upp på taktil beröring!

Karolina pratade om att parkera och positionera djur. Om cold respektive hot targets. Om inkompatibla beteenden och inlärd irrelevans.

Många roliga exempel på djurträning togs upp samt många festliga filmer visades. Visste ni till exempel att CIA tränade spionkatter på 50-talet med hjälp av inopererade mikrofoner och radiosändare? Katterna kunde dirigeras på avstånd i och med detta. Eller korpar som tränades att flyga fram till fönster och ta en bild in i byggnaden, med hjälp av en liten kamera de bar i munnen? Eller duvor som tränades att flyga och landa på fienden - de hade utrustning monterad på ryggen som slutade sända när de var stilla --> det betydde att det fanns fiender i närheten!
Hur tränar man djur till att göra detta?

En intressant nyhet var att den sekundära förstärkaren (klickern till exempel) är överlägsen den primära förstärkaren (godisbiten) därför att den går genom hjärnans amygdala, ej genom kortex!

Så vad visar då bilden ovan? Jo, en annan variant av en klicker. En med knapp. Det innebär till exempel att man kan klicka med hjälp av foten - det kan man inte med den traditionella klickern!

Så här ser andra sidan ut!

Kvällen avslutades med att vi fick klickerträna på varandra! Två och två skulle vi arbeta. En var tränare och en var den som skulle tränas att göra något. Vi fick en attrapp - ibland två attrapper - som låg på bordet. Typ en stor legobit. Med den skulle vi göra en massa saker. Tränaren hade ett mål: till exempel skulle legobiten lyftas upp i luften, snurras runt och sedan tas ner igen. Nu gällde det att tränaren klickade när den som skulle tränas gjorde olika saker med legobiten! Så skulle den som tränades försöka lista ut vad som skulle göras! Och banne mig, det var inte lätt! Frustrationen var hög hos både tränare och den som skulle tränas.
Denna övning var tänkt som en väckarklocka för oss - nu kanske vi har lättare att förstå våra hundars (eller katters, eller hästars) frustration när de inte begriper vad vi menar!

Nästa gång blir det påbyggnad i djurträning - det eskalerar! Väl mött då!